<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kultur</title>
	<atom:link href="http://danne.orfi.se/kultur/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://danne.orfi.se/kultur</link>
	<description>Sidor från Danne om kultur</description>
	<lastBuildDate>Sat, 29 Aug 2009 15:38:58 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.3</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Emma Meissner</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/emma-meissner/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/emma-meissner/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 16 Aug 2009 21:41:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[Film]]></category>
		<category><![CDATA[Teater]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/?p=116</guid>
		<description><![CDATA[Emma Meissner 1866-1942, var en skådespelerska och sångerska som var verksam inom operett och film. Hon föddes som Emma Ekström i Karlstad men slog igenom på Vasateatern i Stockholm 1890 i Mikadon. Emma Meissner var den ledande stjärnan på sin tid som var operetternas stora era.
Bland annat spelade Emma Meissner huvudrollen i Glada Änkan av [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Emma Meissner 1866-1942, var en skådespelerska och sångerska som var verksam inom operett och film. Hon föddes som Emma Ekström i Karlstad men slog igenom på Vasateatern i Stockholm 1890 i Mikadon. Emma Meissner var den ledande stjärnan på sin tid som var operetternas stora era.</p>
<p>Bland annat spelade Emma Meissner huvudrollen i Glada Änkan av Frans Lehar när operetten uruppfördes i Sverige 1907. Runt 300 föreställningar mot Carl Barcklind blev det i denna succéroll på Oscarsteatern. En tidig film spelades faktiskt in med paret samma år. Eftersom föreställningen hade gjort sådan succé på scenen gjorde man ett spännande försök att överföra den till film, trots de begränsade tekniska förutsättningar som fanns. Inspelningen skedde på taket till Centralbadet i Stockholm. Meissner och Barcklind dansade runt utan musik och med en lite orutinerad kameraman som vevade filmen olika snabbt i olika sekvenser. Så resultatet blev väl sådär men det är ändå ett stycke kulturhistoria.</p>
<p>Sammanlagt spelade Emma Meissner i över 100 olika operetter. Det känns som en otroligt hög siffra. Vasateatern och Oscarsteatern var de scener som Emma främst verkade på.</p>
<p>Meissner spelade in flera filmer, den första redan 1903 och var verksam inom filmen fram till 1937. Några kända filmer var klassiker som &#8220;Vi som går köksvägen&#8221; och &#8220;Sara lär sig folkvett&#8221;.</p>
<p>På skiva debuterade Emma Meissner redan 1890 på fonograf. Hon spelade sedan in över 125 grammofonskivor.</p>
<p>Hon var gift med kapellmästaren och dirigenten Hjalmar Meissner som bland annat var ordförande i Musikerförbundet och kapellmästare hos Albert Ranft och även en tid på Operan. Ernst Rolf sjöng om paret i en vers i &#8220;Jag är ute när gumman min är inne&#8221;.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/emma-meissner/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Olle Björklund</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/olle-bjorklund/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/olle-bjorklund/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 16 Aug 2009 17:39:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[TV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/?p=113</guid>
		<description><![CDATA[Olle Björklund 1916-81 var en känd TV-man under 50- och 60-talet. Han var det första riktiga nyhetsankaret på TV, känd som Mr Aktuellt. Något av en svensk Walter Cronkite. Hans lugna och sakliga stil när han rapporterade nyheter gick hem i stugorna. När den första Aktuellt-sändningen visades 2 september 1958 var det Olle Björklund som [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Olle Björklund 1916-81 var en känd TV-man under 50- och 60-talet. Han var det första riktiga nyhetsankaret på TV, känd som Mr Aktuellt. Något av en svensk Walter Cronkite. Hans lugna och sakliga stil när han rapporterade nyheter gick hem i stugorna. När den första Aktuellt-sändningen visades 2 september 1958 var det Olle Björklund som var uppläsare. Väderpresentatör i sändningen var för övrigt Leo Rannaleet.</p>
<p>Från början utbildade Olle Björklund sig till skådespelare och gjorde några filmroller på 30-talet och en del senare. Han stod även på teaterscen, bland annat på Vasateatern.</p>
<p>Men det var när han började på TV på 50-talet som Olle Björklund blev en kändis. Hans populäritet ledde till att han började turnera i folkparkerna vilket inte gillades av TV-ledningen. TV-chefen Nils-Erik Baehrendtz tyckte att han &#8220;larvade sig i parkerna&#8221; vilket leddet till att Olle Björklund sparkades från TV 1961. Han återkom senare i olika sammanhang. Under slutet av 60-talet var han en av Sveriges tre mest populära TV-personligheter, jämte Sven Lindahl som ju &#8220;försvann&#8221; från ramljuset senare och Maud &#8220;Tant Mård&#8221; Husberg.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/olle-bjorklund/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ava Gardner</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/ava-gardner/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/ava-gardner/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 10 Aug 2009 20:54:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[Film]]></category>
		<category><![CDATA[Hollywood]]></category>
		<category><![CDATA[skådespelerska]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/?p=53</guid>
		<description><![CDATA[Ava Gardner 1922-1990 föddes i det lilla bondsamhället Grabtown i North Carolina. Ava var det yngsta av sju barn i en fattig familj som odlade bomull och tobak. Genom sina föräldrar hade Ava Gardner skotskt, engelskt, irländskt och indianskt påbrå.
Familjen förlorade tyvärr snart sin gård och pappan tvingades att arbeta på ett sågverk och mamman [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p><img class="alignright" style="margin-left: 6px; margin-right: 6px;" title="Ava Gardner" src="http://farm4.static.flickr.com/3557/3805741210_51133aa5c4_m.jpg" alt="Ava Gardner" width="168" height="218" />Ava Gardner 1922-1990 föddes i det lilla bondsamhället Grabtown i North Carolina. Ava var det yngsta av sju barn i en fattig familj som odlade bomull och tobak. Genom sina föräldrar hade Ava Gardner skotskt, engelskt, irländskt och indianskt påbrå.</p>
<p>Familjen förlorade tyvärr snart sin gård och pappan tvingades att arbeta på ett sågverk och mamman att börja arbeta som kock och hushållerska i en sovsal för lärare i en närbelägen skola. När Ava Gardner var 13 år gammal bestämde sig familjen för att flytta till en större stad, Newport News i Virginia, där mamma Gardner drev ett pensionat för varvsarbetare. Detta arbete varade dock inte länge och snart flyttade familjen vidare till Rock Ridge, en förort till Wilson i North Carolina, där mamman började driva ett nytt pensionat. Ava och några av hennes syskon gick på high school i Rock Ridge och hon utexaminerades därifrån 1939. Efter sin examen byggde Ava på sin utbildning med sekreterarskola på Atlantic Christian College i Wilson i ungefär ett år.</p>
<p>Ava som när hon var 18 år redan var en riktig skönhet, besökte vid ett tillfälle sin syster Beatrice i New York 1941. Beatrices make Larry Tarr, som var professionell fotograf, såg att Ava skulle bli bra på bild och erbjöd sig att ta bilder på henne. Resultatet blev så bra att Tarr bestämde sig för att ställa ut bilderna i fönstret i hans studio på Fifth Avenue.</p>
<p>1941 såg en av Loews Theatres medarbetare Barnard Duhan, bilderna på Gardner i Tarrs studio när han var på besök. Duhan var också en slags talangscout för MGM som då var ett dotterbolag till Loews och Duhan såg att Ava hade en utseendemässig potential. Han tipsade familjen om att Ava borde åka till MGM och visa upp sig och så skedde också. På plats hos MGM erbjöds Ava direkt ett kontrakt vilket gjorde att hon hoppade av skolan och flyttade till Hollywood för att lära sig skådespelaryrket. Med sin lantliga bakgrund och språk krävdes att Ava som första åtgärd var tvungen börja träna bort sin dialekt. Men hon studerade också drama och och fick en teoretisk grund i skådespelaryrket.</p>
<p>Strax efter sin ankomst till Los Angeles, träffade Ava Gardner den energiske Mickey Rooney, som var en kollega inom MGM. Och det dröjde inte länge innan de gifte sig den 10 januari 1942. Bröllopet fick rätt mycket publicitet. Rooney var ju en stor stjärna, först som barnskådis och senare genom ett antal filmer med Judy Garland, t ex serien om Andy Hardy. Men paret Gardner och Rooney skilde sig redan efter ett år, mycket beroende på Rooneys festande.</p>
<p>Även hennes andra man Artie Shaw var världsberömd som bandledare och klarinettist. Känd för inspelningar som Begin the Beguine m fl. De var också gifta en kort tid under 1945-46, så långa äktenskap var inte Avas melodi. Under senare delen av 40-talet fortsatte Ava Gardner att dejta kändisar och hade ett förhållande med miljardären Howard Hughes, som ju senare blev en mycket excentrisk man. I filmen som spelades in om Hughes långt senare, spelades rollen som Ava av Kate Beckinsale.</p>
<p>Ava Gardners tredje och sista äktenskap var med Frank Sinatra 1951-1957. Hon skrev senare i sin självbiografi att av alla de män hon haft var Frank hennes stora kärlek. Sinatra lämnade sin fru, Nancy, för Ava vilket skapade stora rubriker. Både svallerpressen och fansen rasade för att han lämnade sin fru för vad de tyckte var en femme fatale. Det var uppenbarligen ett passionerat men också ett stormigt äktenskap, men relationen till Ava betydde i slutändan mycket för Sinatras karriär. Ava som då var stor stjärna, peppade honom och hjälpte honom till rollen i Härifrån till evigheten, vilket innebar en rejäl comeback för Frank både som skådespelare och sångare. Därefter blev han en superstjärna för alltid. Även om Ava och Frank bråkade mycket fortsatte de efter äktenskapet att vara vänner i alla år.</p>
<p>Senare flyttade Ava Gardner till Madrid där hon umgicks med sin vän Ernest Hemmingway och hade en affär med tjurfäktaren Luis Miguel Dominguín. Hon fortsatta att spela in film under 60-talet, då hon gjorde några av sina främsta rolltolkningar. I slutet av decenniet tvingades hon av skatteskäl flytta till London där hon bodde livet ut. På senare år gjorde hon inte så mycket mer än cameoroller i olika filmer och TV-serier som Knots Landing.</p>
<p><img class="alignnone" title="Ava Gardner" src="http://farm4.static.flickr.com/3578/3805757152_1da6dfcefc_b.jpg" alt="Ava Gardner" width="520" height="656" /></p>
<p>Filmroller:</p>
<p>Ava Gardner spelade in flera filmer innan 1946, men det var när hon fick huvudrollen i The Killers mot den unge Burt Lancaster, som hon på allvar blev känd som en filmstjärna och sexsymbol</p>
<p>Hon spelade in Hucksters 1947</p>
<p>I Teaterbåten 1951 gjorde hon gjorde en minnesvärd roll jämte Howard Keel och Kathryn Grayson</p>
<p>Snön på Kilimanjaro 1952</p>
<p>Hon blev nominerad till en Oscar för Mogambo 1953.</p>
<p>Barfotagrevinnan 1954 som passade eftersom hon hade för vana att barfota privat</p>
<p>Bhowani Junction 1956</p>
<p>Och solen har sin gång 1957 där hon spelade partytjejen Brett Ashley</p>
<p>Mot Gregory Peck i On the beach 1959</p>
<p>Hennes roll som Maxine Faulk i The night of the Iguana 1964, fick mycket bra recensioner och hon erhöll en BAFTA Award och en Golden Globe för prestationen</p>
<p>1968 spelade hon mot James Mason i Mayerlingdramat vilket anses vara en av hennes bästa roller</p>
<p>Senare gjorde hon katastroffilmer som Jordbävningen 1974 och På andra sidan bron 1976.</p>
<p>Ava Gardner <a href="http://www.imdb.com/name/nm0001257/" target="_blank">på IMDB</a></p>
<p><img class="alignnone" title="Ava Gardner" src="http://farm4.static.flickr.com/3465/3804920281_578720c686_o.jpg" alt="Ava Gardner" width="520" height="681" /></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/ava-gardner/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gavin &amp; Stacey</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/gavin-stacey/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/gavin-stacey/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 29 Jan 2009 22:24:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[TV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/gavin-stacey/</guid>
		<description><![CDATA[Gavin &#38; Stacey är en sitcom från BBC-TV som har skrivits av skådespelarna Ruth Jones och James Corden som själva spelar med i serien, och produceras av Baby Cow Productions. Gavin spelas av Mathew Horne och Joanna Page spelar Stacey.
Den första serien (sex avsnitt) handlade om hur romantiken utvecklades mellan de två och slutade med [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Gavin &amp; Stacey är en sitcom från BBC-TV som har skrivits av skådespelarna Ruth Jones och James Corden som själva spelar med i serien, och produceras av Baby Cow Productions. Gavin spelas av Mathew Horne och Joanna Page spelar Stacey.</p>
<p>Den första serien (sex avsnitt) handlade om hur romantiken utvecklades mellan de två och slutade med äktenskap. Den andra serien (sju episoder) inleddes med två sammanhängande avsnitt, den 16 mars 2008 på BBC Three.</p>
<p>Även om serien utspelar sig i Billericay, Essex och Barry, Vale of Glamorgan, spelades de två serierna till stor del in i Cardiff, Barry med omgivningar, inklusive Dinas Powys, Sully och Penarth.</p>
<p>Gavin &amp; Stacey <a href="http://www.imdb.com/title/tt0908454/" target="_blank">på IMDB</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/gavin-stacey/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Anders Österling</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/anders-osterling/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/anders-osterling/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Aug 2007 15:23:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[Författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/anders-osterling/</guid>
		<description><![CDATA[Anders Österling 1884-1981 föddes i Helsingborg och var en poet.
Han studerade i Lund där han tog en fil kand 1909 och en fil lic 1914. Anders Österling var aktiv i tidningsvärlden i många år bland annat på Svenska Dagbladet och Stockholms-Tidningen. Han satt i styrelsen för Stockholms högskola 1945–60 och var ordförande i Pennklubben 1922–36
Anders [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Anders Österling 1884-1981 föddes i Helsingborg och var en poet.</p>
<p>Han studerade i Lund där han tog en fil kand 1909 och en fil lic 1914. Anders Österling var aktiv i tidningsvärlden i många år bland annat på Svenska Dagbladet och Stockholms-Tidningen. Han satt i styrelsen för Stockholms högskola 1945–60 och var ordförande i Pennklubben 1922–36</p>
<p>Anders Österling valdes in i Svenska akademien 1919 och blev ständig sekreterare där 1941 vilket han var fram till 1964.</p>
<p>Bland verk av Anders Österling märks:</p>
<p>1907 Årets visor</p>
<p>1909 dramat Bäckahästen</p>
<p>1913 Facklor i stormen</p>
<p>1917 Idyllernas bok</p>
<p>1922 De sju strängarna</p>
<p>1927 Jordens heder</p>
<p>1933 Tonen från havet</p>
<p>1940 Livets värde</p>
<p>1947 Årens flykt</p>
<p>1955 Vårens löv och höstens</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/anders-osterling/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sigfrid Siwertz</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/sigfrid-siwertz/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/sigfrid-siwertz/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Aug 2007 15:21:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[Författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/sigfrid-siwertz/</guid>
		<description><![CDATA[Sigfrid Siwertz 1882-1970 föddes i Stockholm och var en svensk poet, författare och ledamot av Svenska Akademien.
Efter påbörjade studier till en fil kand i Uppsala flyttade Siwertz till Paris för att fortsätta sina studier där. Han påverkades i Paris av andra författare som i Henri Bergsons anda hade sökt sig till ett mer viljeinriktat skrivsätt. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Sigfrid Siwertz 1882-1970 föddes i Stockholm och var en svensk poet, författare och ledamot av Svenska Akademien.</p>
<p>Efter påbörjade studier till en fil kand i Uppsala flyttade Siwertz till Paris för att fortsätta sina studier där. Han påverkades i Paris av andra författare som i Henri Bergsons anda hade sökt sig till ett mer viljeinriktat skrivsätt. Frihet, mod och egen vilja rankades högt och detta påverkade sedan Siwertz skrivande.</p>
<p>Sigfrid Siwertz valdes in i Svenska Akademien 1932 på stol 4 efter Tor Hedberg. Siwertz var ledamot av Nobelkommittén 1942–63. Han var ledamot av Dramatiska teaterns styrelse 1933–41 och av Kungliga teaterns styrelse 1933–49.</p>
<p>Ett av Sigfrid Siwertz mest kända verk är Selambs från 1920, en familjeroman blev filmad som tv-serie 1979.  Mälarpirater från 1911, är  ett slags ungdomsbok som handlar om tre pojkar som stjäl en segelbåt och seglar ut på Mälaren. Även den har filmats, vid flera tillfällen. Sigfrid Siwertz skrev även lyrik, skådespel och reseskildringar.</p>
<p>Bland övriga verk  av Sigfrid Siwertz kan nämnas:</p>
<p>1905 Gatans drömmar</p>
<p>1908 Indiansommar</p>
<p>1911 Hamn och haf</p>
<p>1916 Eldens återsken</p>
<p>1918 Storm i vattenglas</p>
<p>1923 Hem från Babylon</p>
<p>1928 Jonas och draken</p>
<p>1939 Jag fattig syndig</p>
<p>1943 Sex fribiljetter</p>
<p>1947 Spegeln med amorinerna</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/sigfrid-siwertz/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gustaf Hellström</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/gustaf-hellstrom/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/gustaf-hellstrom/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Aug 2007 15:20:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[Författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/gustaf-hellstrom/</guid>
		<description><![CDATA[Gustaf Hellström 1882-1953 var en tiotalist.
Mer information kommer.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Gustaf Hellström 1882-1953 var en tiotalist.</p>
<p>Mer information kommer.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/gustaf-hellstrom/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fredrik Böök</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/fredrik-book/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/fredrik-book/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Aug 2007 14:54:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[Författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/fredrik-book/</guid>
		<description><![CDATA[Fredrik Böök 1883-1961 föddes i Kristianstad i en skomakarfamilj. Böök var en ledande litteraturhistoriker, kritiker och även författare. I Kristianstad gick han i samma skola som Gustaf Hellström.
Böök tog 1907 över från Oscar Levertin som kritiker i den borgerliga Svenska Dagbladet. Han blev där sin tids ledande opinionsbildare i sin läsekrets när det gäller den [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Fredrik Böök 1883-1961 föddes i Kristianstad i en skomakarfamilj. Böök var en ledande litteraturhistoriker, kritiker och även författare. I Kristianstad gick han i samma skola som <a href="http://danne.orfi.se/kultur/gustaf-hellstrÃ¶m/">Gustaf Hellström</a>.</p>
<p>Böök tog 1907 över från Oscar Levertin som kritiker i den borgerliga Svenska Dagbladet. Han blev där sin tids ledande opinionsbildare i sin läsekrets när det gäller den samtida litteraturen.</p>
<p>Fredrik Böök var ingen vän av det radikala. Han avskydde uppenbarligen <a href="http://danne.orfi.se/kultur/hjalmar-sÃ¶derberg/">Hjalmar Söderberg</a> och var tillsammans med <a href="http://danne.orfi.se/kultur/verner-von-heidenstam/">Verner von Heidenstam</a> ledande motståndare till August Strindberg i den sk Strindbergsfejden. Strindberg kan väl anses som vinnare av denna och Bööks position förändrades senare.</p>
<p>Som andra konservativa som Heidenstam och Sven Hedin var han imponerad av Tyskland och Nazismen. Detta har ofta överskuggat hans insatser som litteraturvetare och kulturell opinionsbildare.</p>
<p>Han hjälpte tidigt unga författare genom att lyfta fram deras verk. En av de första diktare han hjälpte fram var poeten och senare akademisekreteraren <a href="http://danne.orfi.se/kultur/anders-Ã¶sterling/">Anders Österling</a>. De borgerliga Tiotalisterna hade också en vän i Böök.</p>
<p>Fredrik Böök blev professor i Lund 1920 och valdes in i Svenska Akademien 1922 på stol 10 efter Harald Hjärne. Han var ledamot av Nobelkommittén 1929–50.</p>
<p>Han skrev många porträttböcker om författare. Exempel är Stagnelius och Essias Tegner och han skrev den ledande biografin om Heidenstam.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/fredrik-book/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Elin Wägner</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/elin-wagner/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/elin-wagner/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Aug 2007 14:31:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[Författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/elin-wagner/</guid>
		<description><![CDATA[Elin Wägner 1882-1949 föddes i en akademikerfamilj i Lund. Pappan var rektor och brodern Harald blev journalist och författare och även pappa till TV-journalisten Ria Wägner.
Wägner skrev bÃ¶cker i romanform där hon tog upp frågor om kvinnors rättigheter, som till exempel röstråttsfrågan. Hon var en ledare och föregångare i Sverige när det gäller kvinnors jämlikhet. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Elin Wägner 1882-1949 föddes i en akademikerfamilj i Lund. Pappan var rektor och brodern Harald blev journalist och författare och även pappa till TV-journalisten Ria Wägner.</p>
<p>Wägner skrev bÃ¶cker i romanform där hon tog upp frågor om kvinnors rättigheter, som till exempel röstråttsfrågan. Hon var en ledare och föregångare i Sverige när det gäller kvinnors jämlikhet. Elin Wägner hade även ett stort socialt engagemang i övrigt och var med och grundade Rädda Barnen 1919.</p>
<p>Wägner ingick i den sk Fogelstadsgruppen och valdes in i Svenska Akademien 1944. Då hade hon även suttit en del år i Samfundet De Nio. Hon brukar räknas som en tiotalist tillsammans med författare som <a href="http://danne.orfi.se/kultur/gustaf-hellstrÃ¶m/">Gustaf Hellström</a> och <a href="http://danne.orfi.se/kultur/sigfrid-siwertz/">Sigfrid Siwertz</a>.</p>
<p>Några exempel på verk av Elin Wägner är:</p>
<p>1908 Nortullsligan</p>
<p>1910 Pennskaftet</p>
<p>1913 Helga Wisbeck</p>
<p>1916 Släkten Jerneploogs framgång</p>
<p>1918 Åsa-Hanna</p>
<p>1922 Den namnlösa</p>
<p>1924 Silverforsen</p>
<p>1932 Dialogen fortsätter</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/elin-wagner/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hjalmar Söderberg</title>
		<link>http://danne.orfi.se/kultur/hjalmar-soderberg/</link>
		<comments>http://danne.orfi.se/kultur/hjalmar-soderberg/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Aug 2007 14:19:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Danne</dc:creator>
				<category><![CDATA[Författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://danne.orfi.se/kultur/hjalmar-soderberg/</guid>
		<description><![CDATA[Hjalmar Söderberg 1869-1941 föddes i Stockholm. Han var en författare som skildrade livet i Stockholm runt förra sekelskiftet.
Söderberg var en omstridd och radikal författare som var uppskattad av många, men till exempel inte av kritikern på Svenska Dagbladet, Fredrik Böök och andra som ansåg honom vara omoralisk och en &#8220;ungdomens förförare&#8221;.
Efter 1906 bodde Söderberg huvudsakligen [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Hjalmar Söderberg 1869-1941 föddes i Stockholm. Han var en författare som skildrade livet i Stockholm runt förra sekelskiftet.</p>
<p>Söderberg var en omstridd och radikal författare som var uppskattad av många, men till exempel inte av kritikern på Svenska Dagbladet, <a href="http://danne.orfi.se/kultur/fredrik-bÃ¶Ã¶k/">Fredrik Böök</a> och andra som ansåg honom vara omoralisk och en &#8220;ungdomens förförare&#8221;.</p>
<p>Efter 1906 bodde Söderberg huvudsakligen i Danmark, främst Köpenhamn. Hjalmar Söderberg var en god vän med poeten <a href="http://danne.orfi.se/kultur/bo-bergman/">Bo Bergman</a> som han brevväxlade mycket med från Köpenhamn.</p>
<p>Exempel på verk av Hjalmar Söderberg är:</p>
<p>1895 Förvillelser</p>
<p>1898 Historietter</p>
<p>1901 Martin Bircks ungdom</p>
<p>1905 Doktor Glas</p>
<p>1906 Gertrud</p>
<p>1912 Den allvarsamma leken</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://danne.orfi.se/kultur/hjalmar-soderberg/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
